Väl hemma tog vi hand om hästarna och gick upp till huset. Vi var fortfarande rädda efter vargen. Vi gick och la oss efter att vi kollat på Eurovision. Tidigt nästa morgon plockade Fanny fram frukost åt Smilla och sig själv. Hon väkte Smilla kvart över fem och vi tassade upp och åt frukost. Idag skulle mammorna åka hem. Vi drog på oss stallkläder och gick ner till stallet. Gnista och Disel stod och väntade på sin mat. När vi gick till foderkammaren såd dom att Elli var borta. Dom gac hästarna mat och gick ut för att leta efter Elli. Hästarna och matsäck hade dom med sig. Det hade snöat så man skulle se spåren efter dom. Och mycket riktigt, det gjorde vi! Vi skrittade  först efter, sen travade vi och till sist galopperade vi. Hästarna tvärstannade framför en väg där hovspåren gick tvärs över. Fanny drev på Disel och dom galopperade över vägen. Där, vid en lada, tog hovspåren slut. Vi lät hästarna gå i långsam galopp och vi galopperade dom in i skogen. Vi vände och skrittade tillbaka. Ingen var hemma nu i alla fall. Vi red in i ladans vidöppna dörrar och hörde en gnäggning. Det var mörkt inne i ladan men ögonen vände sig. "Är det här bara en dröm eller..." frågade Fanny. "Det är ingen dröm!" svarade Smilla. "Jag tar hem Elli så får du den andra fina hästen där!" slutade hon meningen. Fanny tog snabbt drömhästen och Smilla grep tag i Ellis grimskaft och grimma som satt på henne. Vi galopperade snabbt hem igen och sa: "Från och med n måste vi låsa alla boxar, alla dörrar osv i stallet!", och det gjorde vi såfort vi inte var där inne.